I'm on my way to brighter days

Inlägg publicerade under kategorin Frågor

Av Eveliina med två i - 15 mars 2013 12:00

Fråga: kan du berätta lite om första gången du var inlagd? hur länge du var där och sånt?


Svar: Jo det kan jag göra. Tror jag faktiskt aldrig gjort det tidigare. Kan vara triggande, jag vet inte riktigt, så om du är känslig och lätt för att triggas bör du inte läsa detta.


Det var december innan jul 2011 och jag var som allra sjukast i anorexin här. Hade varit på några samtal/vägning hos BUP innan och de konstaterade att jag behövdes läggas in eftersom jag rasade i vikt. Jag hade ingen kontroll längre. Jag var sjukskriven från skolan sen några dagar tillbaka och hade rörelseförbud och kämpade hemma men det gick inget vidare... Och det värsta var att jag inte själv insåg hur illa det var. Trots att det var jobbigt så kände jag ändå en sorts lättnad att jag skulle läggas in - jag behövde inte kämpa själv längre, tvinga mig att träna och äta lite.

Så jag fick packa ihop några saker och jag och pappa åkte till sjukhuset. Jag vägdes där ännu en gång och vågen visade minus igen och jag fick ta blodprover och EKG. En läkare sa då att mina värden var så dåliga att jag var tvungen att läggas in på akutavdelningen med sond istället för den slutna avdelningen som jag vara planerad att läggas in på först.

Kommer ihåg att jag grät när han sa att jag behövde det och gå upp en massa i vikt... Fick sen min sond och jag fick ett rum på akutavdelningen. Var ganska lyxigt där faktiskt och hade egen TV, toalett och behövde bara trycka på en knapp så kom en sköterska in. 

De vägde mig varje morgon och tog blodtryck och puls. Magen gick trögt också så jag fick laxermedel - det värsta jag någonsin varit med om.

Jag vet inte om jag fattade riktigt vad som hände. Jag var för sjutton inne på akutavdelningen för att min kropp höll på att lägga av. Fattar nog fortfarande inte hur illa det faktiskt var...

Men åt bara det jag kände för, vilket inte var så mycket direkt, och fick sond fem gånger om dagen eller vad det var. Fick några besök medan jag var där, vilket var väldigt roligt! Pappa var med mig på dagarna och mamma sov med mig på nätterna.

Missade min julavslutning i skolan, vilket jag var ledsen över, för hade verkligen sett fram emot det.

Den 21:a december var mina värden tillräckligt bra att jag kunde flyttas ner till avdelningen. Där började kampen i helvetet. Kommer ihåg att första måltiden var panpizza... Åt inte alls mycket i början och anorexin protesterade högljutt mot all mat. Fick bara komma hem några timmar över jul, och var så arg och ledsen över det och det kändes som jag hade förstört hela julen för alla... På nyår fick jag sova min första natt hemma. Maten gick sakta men säkert bättre och bättre och blodproverna blev bättre och togs färre och färre, desamma med puls/blodtryck. Hade halva portioner + sond i början, men portionerna ökades på och sonden togs bort till slut. Fick fler och fler permissioner hemma och besökte även skolan och klassen några gånger. 

Men det var riktigt tufft och hade många ångestattacker och självmordstankar. Ville faktiskt dö ibland för allt gjorde så ont och kändes så hemskt. Jag gick igenom helvetet kändes det som och det var bara mörker, med små ljusglimtar när jag fick besök av mina vänner. Utan dem hade jag inte överlevt. Utan inläggningen hade jag inte överlevt, fastän jag hatade allt vad den innebar. Var på avdelningen i ca. två månader innan jag äntligen skrevs ut den 22:a februari 2012.


När jag tänker tillbaka på det känns det så overkligt, som om det inte var mig det hände. Att jag blev inlagd för anorexi och var rädd för mat och att äta och blev sondad. Det är helt sjukt. Men jag klarade av den kampen och jag är verkligen inte samma person som då. Kan knappt förstå hur jag tänkte då. Allt som existerade i min värld då var anorexin. Jag är så otroligt glad att det inte är så längre och en dag ska jag vara helt fri.

 

Jag samma dag som jag lades in:

 

På julafton:

       


/E med två i

ANNONS
Av Eveliina med två i - 12 mars 2013 19:00

Nu har jag äntligen fått tid till att svara på era frågor och det var roligt att jag fick en hel del. ^^ Tack så jättemycket! Skitkul verkligen! :D


Fråga: Brukar du leta efter dina recept på några speciella sidor? Isåfall vilka? :)


Svar: Ja, det gör jag och jag brukar länka dom på recepten jag hittar dom på. ;) Men några jag brukar kika på och hämta recept ifrån är den här, här, här och här!


Fråga: Hur djupt var du i anorexin? Och hur länge har du varit sjuk?


Svar: Var nog ganska djupt nere, men det hann nog ändå inte gå alltför långt för mig faktiskt. Hela mitt sjukdomsförlopp har gått ganska fort ändå. Jag insjuknade hösten 2011, men fattade inte det själv förrän jag lades in på sjukhus med sond och tvingades äta vid julen 2011. Först då fattade jag att jag hade anorexi, även om varningsklockor ringde under hösten. Jag fattade ändå nånstans att mitt beteende inte var normalt. Och för bara ett år sen var jag så mycket sjukare än vad jag är nu. Då var jag fortfarande väldigt sjuk och hade kommit ut från sjukhuset och kämpade hemma, men det var hemskt... Men har alltså varit sjuk i ungefär ett och ett halvt år.


Fråga: 1. har du nån udda favoritfrukt? (ja, helt konstig fråga)
2. Har du nåt djur? :))


Svar: 1. Hmm, inte vad jag kommer på faktiskt. Gillar de flesta frukterna, men de är nog ganska vanliga, haha. ;)

2. Har en supersöt och gosig liten dvärghamster som heter Tussen. :) Har haft den i lite mer än ett år nu. ^^


 


Fråga: 

1. Vart bor du?
2. Favorit mat?
3. Tycker du om att sjunga?
4. Favorit färg?
5. Varför började du blogga?
6. Har du haft någon annan blogg?
7. Vad är dina drömmar för framtiden?
8. Skulle du vilja lägga upp ett videoinlägg någon gång? Vore kul!!
9. Vad heter du i mellan namn?
10. Gillar du att sticka?
11. Hur många bloggar följer du? 
12. Läser du storbloggarna som kissie?
13. Kan du se på dig själv nu som smal?


Slutligen vill jag bara skriva att du är en så stark tjej som har kommit så långt!
Kraaam <3


Svar: 1. Jag bor i Sveriges minsta storstad Skövde. :)

2. SUSHI!!! <3

3. Haha, ja det är kul fast det är en heeeelt annan sak om jag kan det haha... xD Önskar verkligen att jag kunde!

4. Mörklila :D

5. I början var det för att kunna skriva av mig någonstans, få ut mig allt jag hade inom mig som ingen förstod... Trodde faktiskt aldrig att jag skulle skaffa en blogg innan. x)

6. Nope, this is the only one. ;) Men funderar på att byta bloggportal faktiskt, men får se om jag orkar...

7. Jag drömmer om att ta studenten och sen ut och resa och uppleva mycket i andra länder och flytta till USA/Japan någon dag. :) Drömmer också om den dagen jag blir friskförklarad från anorexin och mår bra!

8. Har faktiskt gjort det en gång, haha! xD Det var när jag var i Varberg och var ganska oseriös... ;) 

9. Heter Anna och Maria i andra namn.

10. Njaaa, har aldrig gillat stickning riktigt utan mer varit för virkning. ;)

11. Oj! Följer en hel del! Ingen aning om hur många riktigt. xD

12. Nej, har inte fastnat för någon av storbloggarna faktiskt, även om jag kan kika in på deras bloggar lite ibland, men då har jag verkligen extremt jättetråkigt...

13. Ja, och faktum är alldeles för smal och tycker det är hemskt att se hur mycket jag ändå tappat sen Varberg... Men ändå ska det vara så svårt att gå upp i vikt, gaaah!


Tack så jättemycket! <3


Fråga: 

♥ Hur mycket behövde ni äta där du gick i behandling? Asså, hur såg en matdag ut? :)
♥ Vad vill du jobba med i framtiden?
♥ Har du kvar någon förbjuden mat?


Kram finis ♥


Svar: 1. Tja, det beror på vilken behandling du tänker på. x) Om du tänker på sjukhuset där jag var inlagd, Mottagningen jag går till nu eller när jag var i Varberg. ;) Men matschemat på Capio har jag skrivit tidigare och det kan du se här.

2. Ingen aning faktiskt, vilket är lite jobbigt. x) 

3. Hm, nja, kanske inte förbjuden, men jag har fortfarande svårare för vissa saker så som grädde/creme frachie i mat, majs, såser, mycket socker, banan, stekt och friterad mat osv... Men äter faktiskt det mesta och tycker inte man ska förbjuda nånting utan äta det man känner för.


Fråga: när förstod du att du hade problem med maten?
hur tänker du nu kring den resa du har gjort, inläggningen, capio osv?


Svar: Det var under hösten 2011 när jag började insjukna att allt inte stod rätt till och jag drog bara ner mer och mer på maten, men förnekade det ändå... Förstod på allvar att jag hade anorexi när jag blev inlagd på sjukhuset.

Jag tänker faktiskt en del på allt jag gått igenom de senaste åren och det är sjukt vad långt jag kommit sen första inläggningen. Utan den hade jag nog inte funnits idag och det var första steget mot ett friskt liv, även om jag inte ville bli frisk då. När jag skrevs ut gick jag till mottagningen, men det var nog för tidigt för mig med öppenvård då för jag var fortfarande för sjuk för det och hade inte riktigt viljan där att gå emot anorexin... Så det gick ju bakåt och jag fick komma till Capio i Varberg då och även om jag betalde ett ganska högt pris (med skolan...) och jag kan ångra att jag åkte dit ibland, men det var ett viktigt steg för mig ändå. När jag skrevs ut därifrån i januari gick det inte så bra för mig men för bara några veckor sen så förändrades allting och jag började till 100 % kämpa för min skull att bli frisk. Tidigare tror jag att jag mest gjort det för att andra velat, det har inte riktigt kommit inifrån som det gör nu. Och när jag väl bestämt mig för något - då ska jag göra det! Så nu jävlar ger jag mig inte! Jag har kommit en sjukt lång bit på bara de senaste veckorna och det är lite som natt och dag. Det känns som om jag befunnit mig i en mardröm i ett och ett halvt år och det är inte förrän nu jag börjar vakna upp och se allting med ett annat ljus. Men den här resan har nog varit väldigt lärorik om mig själv och för framtiden faktiskt och den har format mig till den jag är idag, och än är den inte slut. What doesn't kill you makes you stronger. 


Fråga: Underbar blogg! :) stay strong! Kämpa på...
Jag undra bara vart dina telefonskal är i från och om du kan visa alla dina skal? Och vet du nån bra sida som man kan beställa billiga telefonskal från! ;) Lite underlig fråga, men men....


Svar: Tack så mycket! :)

Har faktiskt bara två skal till min nuvarande mobil och det är ett lila och ett med amerikanska flaggan på. ;) Det lila är från Telenor (haha) och det andra från Ullared. Brukar inte kolla på så mycket skal på internet eftersom jag tycker det bara finns till iPhone överallt typ och tar mig helt enkelt inte tid och kollar... x) 


Mina två skal:

     


Fråga: Hej 
Tycker det är jätte intressant med vad du äter och lägger ut bilder , gör gärna de oftare och även recept 
Och dagens outfits 
1.Äter du godis ?
2.Kan du lägga ut bilde på vad du äter til lunch o middag ? 
3.Äter du pasta ris o potatis ?
4.Äter du enligt matschemat ? Isf hur set de ut 
5.Vad har du för märke på yoghurt , bröd , flingor , juice ? 

Väldigt bra blogg måste jag säga


Svar: Visst det kan jag försöka ordna! ;) Roligt att du tycker det!

1.Tja, ja, om jag känner för det :)

2.Gjorde det med pizzan härom dagen men kan nog slänga in lite fler bilder på det. ;) Dock känns det ganska kontigt om jag skulle börja fota maten i skolan... xD

 3. Ja, fast bara fullkorn.

4. Njaaa... går väl sådär med det och äter lite som jag vill faktiskt just nu och tycker det funkar rätt bra. Men äter frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat i alla fall.

5. Jaaa du... Brukar väl vara Arlas antar jag? Äter Fazer Rågkusar ibland och Paulúns flingor tycker jag mycket om! :) 


Tack igen för alla frågor och hoppas ni är nöjda med svaren! Kram på er alla fina!  


/E med två i

ANNONS
Av Eveliina med två i - 4 mars 2013 07:00

Okej, bestämde mig för att ha en sån där frågestund som många andra också haft tidigare på flera andra bloggar. ;) Aldrig gjort det här förut och vet inte om ni undrar något heller, haha. xD Men fråga mig vad som helst och jag ska svara på det om en vecka (om det inte är oseriösa frågor...)! Kram på er alla fina!


   


/E med två i

Av Eveliina med två i - 21 februari 2013 18:05

Fråga: Finns det en BMI gräns som man måste vara under för att bli inlagd på capio? Hur noga är dom med målvikten? Säg att man hade ett BMI under 20 innan man blev sjuk, måste man gå upp till BMI 20 ändå?

 

Svar: Nej, inte vad jag vet i alla fall, men man får nog inte vara alltför kritiskt och livshotande underviktig om man säger så. Men annars tar dom in vilka patienter som helst med ätstörningar, även de med övervikt och att man har i alla fall lite motivation till att bli frisk.

Dom är ganska noga med målvikten, dvs bmi 20, och man är tvungen att följa deras riktlinjer och alltså gå upp dit även om man inte varit där tidigare. Hoppas jag gav bra svar på dina frågor och om det är något mer är det bara att fråga!


/E med två i

Presentation


Hej! Jag är en tjej som skriver om mitt liv, vad som sker i det, tankar och funderingar, osv, men främst om min kamp mot anorexin. Hoppas du hittar nånting i min blogg som intresserar dig och stannar! Puss!

Gratis-trafik.se

Mejla mig!

eveliina.uimonen@hotmail.se

Instagram

Eveloinen

Weheartit

Fråga mig

38 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ I'm on my way to brighter days med Blogkeen
Följ I'm on my way to brighter days med Bloglovin'

Besöksräknare

Stöttningsgrupper på facebook för äs!

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Arkiv

Kategorier

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Bloggar

Länkar

Besöksstatistik

Övrigt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se