Känner bara sån glädje just nu och det känns så underbart! Känner mig friare och friare från ätstörningen och så glad att jag lyckades bryta min dipp som jag hade, mycket tack vare alla fina och underbara vänner jag har runt om mig som får mig genast på bättre humör. Bara det att det känns bättre i skolan får mig att bli mycket, mycket gladare. Livet, här kommer jag! 

Men hade en diskussion med min bror, pappa och mamma förut och det kändes som om de alla attackerade mig samtidigt och det känns så otroligt tråkigt att de inte tror på mig. Hatar verkligen ätstörningen från djupet av mitt hjärta - den har förstört så mycket och kan ofta inte göra val utan att folk tror att det är p.g.a den. Irriterar mig så! Men förstår dem, med tanke på mitt förflutna. Men det är verkligen inte på samma sätt längre. Jag tänker aldrig, aldrig, ALDRIG tillbaka till anorexin igen! Been there, done that och det var inget annat än ett helvete. Jag antar att min familj behöver tid, men jag ska både visa dem och främst mig själv att jag klarar det här, jag ska bli fri och jag tänker verkligen inte ge mig nu när jag kommit så långt! 

Kom ihåg att ni alla är fantastiska och ni klarar ALLT bara ni tror på er själva! Försök inte att jämföra er med vad alla andra gör eller säger (vet, lättare sagt än gjort) men det får en ofta att må dåligt och drar ner en. Fokusera på era mål och vad NI vill göra med ERT liv och som får er att må BRA! Låt ingenting stoppa er, allting är möjligt! Uppmärksamma alla positiva saker, t.ex om en kompis tar en macka till fika medan ni tog en stor chokladkaka med grädde. Få inte ångest för det utan beröm er själva för att ni tog det NI ville och vågade just det och strunta i vad alla andra gör. Glöm inte bort era fantastiska framsteg! Säg bara snälla saker till er själva!  NI ÄR BÄST!!!

/E med två i

Hinner blogga lite nu faktiskt! :) Har haft en rätt bra dag (förutom att jag sov fruktansvärt dåligt igen...). I skolan har jag jobbat med enbart bild, alltså mitt projektarbete, och det går väl sakta men säkert framåt. Har annars känts bra och roligt i skolan och skrattat och varit på bra humör annars och pratat med fina människor. :)

Åkte hem vid tre och var sen lite spontant på stan med Lydia. Mysigt att träffa henne igen för det var ett tag sedan. ^^ Käkade jättegod donkenglass och snackade i solen, som gick i moln när vi väl satte oss för att njyta av den... x) Glassen satt ändå perfekt idag! ;) 

Drog sen hem och sa hej då till Lydia och har precis käkat middag nu. Lax, mm! Ska ut och gå om en stund och sen kolla vidare på balklänningar eller nåt... Imorrn är man ledig från skolan eftersom vi inte har några lektioner förrän tio, men då har vi bara religion och då ska jag och några till till en kyrka och intervjua en präst för arbetet vi håller på med just nu så behöver inte dra till skolan då. ;) Sweet! Inte helt fel! Känns bra nu!

Jag idag:

Glass- och nostalgistund!!

/E med två i