Blev ingen stan idag med Anna utan får ta det en annan gång tyvärr.  Hur som helst så kommer Nikki och Elin till mig innan vi ska dra oss, då vi ska göra oss i ordning lite tillsammans.  Längtar tills ikvääääll!! Vad ska alla göra denna valborgafton då?

/E med två i 

Hade en jättemysig avslutning på dagen igen med två goa brudar.  Fick när jag skulle bege mig ner på stan lite psykbryt på min pappa, för han bestämde sig plötsligt för att vara en bitter gammal gubbe som inte verkade släppa iväg mig först.

Mamma skjutsade sen ner mig och jag träffade Nikki och Elin på Willys för att inhandla lite proviant för kvällen. (a) Louise kom tyvärr inte.  Men, men. Efter vi handlat så drog vi upp till Nikki och snackade en del om allt mellan himmel och jord. Sen satte vi igång med tacosen. Det var jättegott!  Vi åt framför TV:n och tittade på "Saw 5" istället för fyran och "The Dark Knight" som jag knappt hängde med i handlingen. x)

Hade jätteroligt och har saknat de här filmkvällarna så! Det var kul att äntligen få göra det igen! 

Idag är man som sagt jättetaggad för kvällens händelser!  Ska "grilla" med ett gäng mitt ute i ingenstans typ.  Ska bli skitkul och nu ska jag verklingen leva för stunden och bara ha roligt! Sounds really good!

Efter lunch drar jag ännu en gång på stan och ska träffa Annapanna.  Vi ska kolla skolavslutningskläder. Får se hur det kommer att gå. Men kommer bli kul i alla fall!

Låter som en riktigt bra dag!

/Kramar E med två i

Blev en riktigt lyckad och mysig kväll, kan jag säga. Skriver mer imorrn och laddar upp lite bilder också. Nu väntar sängen och en mycket lovande morgondag! 

Gonatt allihopa! 

/E med två i

Inte gjort mycket alls nu på förmiddagen, förutom sånt jag inte får (ajabaja!), ätit och haft en promenad med pappa. Ganska skönt ute nu och solen skiner emellanåt. Det gillas! (Y)

Ska dra till Nikki sen där jag, Nikki, Elin och Louise ska ha film-/tacokväll. Det gillas ännu mer! (YY) Vi ska se "Saw 4" och "The Dark Knight".  Ska bli jättekul att göra något sånt igen, för det var grymt längesen! Har saknat det och ska bara njuta av både maten och sällskapet.  Det ser ut som det blir en riktig lyckad söndagskväll!

Nu ska jag precis käka lunch. Det blir någon kombination av wokat, köttfärs och ris. Men det blir nog gott. Hoppas jag. (a)

Bjuder på en lite halvmobbad bild.

FYI, tröjan jag köpte igår.  

/Kram E med två i

Jag vet inte vart jag står nu eller hur jag ska gå vidare. Hela tiden kretsar mina tankar kring att försöka gå ner i vikt på ett eller annat sätt. Samtidigt vill jag ju bli fri från allt det här. Jag säger en sak men gör en annan hela tiden känns det som. Vilken dubbelmoral. Jag vill fråga t.ex mina föräldrar om hjälp, vad jag ska ta mig till, men jag är rädd för konsekvenserna och att jag kanske kommer ångra det sen. SJukdomen är så stark... Hur ska jag kunna släppa taget? Den känns så trygg. Det känns tryggt där jag är nu. Men jag vet att inte det håller, och att jag måste börja skärpa mig och utmana anorexin, annars blir jag aldrig fri.

/E med två i

Vet att det jag gör är fel, fel att lyssna på anorexin, fel att göra som den säger. Men varför känns det då så himla rätt? Varför mår man så bra när man väl gjort som den vill? Men jag vet att det jag gör räcker aldrig till, anorexin blir aldrig nöjd. Så varför ska det vara så svårt att fatta det, den är inte bra för mig? När ska jag sluta att lyssna på vad den säger, att jag är fet och äcklig, att jag måste röra på mig hela tiden och förbränna så mycket som möjligt, att jag måste ta det med minst kalorier i...?

Har varit en sväng på stan igen med Louise och Phillip. Det var roligt och hittade två toppar på HM.

Blev förvånad när jag frågade mamma efter skjuts och hon sa att jag kunde gå istället. Anorexian blev väl nästan överlycklig, men jag lyssnade inte på den, jag tog inte några omvägar eller så utan höll mig på den vägen som gick snabbast, den friska vägen. Jag är glad över att jag kommit så längt att mina föräldrar släpper ut mig på stan, och får t.o.m gå dit.

Men jag känner att den fortfarande är stark inom mig, att jag fortfarande lyssnar på tok för mycket på den. Jag måste bli mer bestämd, ha mer vilja att bli frisk. Jag tror inte jag har tillräckligt me den viljan. Måste intala mig själv att jag behöver äta och gå upp i vikt. Men den tanken skrämmer mig och jag mår bara illa. Varför kan inte anorexian vara som ett plåster, man drar snabbt bort det och det gör ont en stund, men det går snabbt över och that's it. Istället är det en plågsam och utdragen process som jag fortfarande inte vet om det finns något slut på.

Jag måste fokusera mer på alla de saker som jag får om jag slutar att lyssna på anorexin. Och tänka på alla de saker som jag mister om jag inte fortsätter att kämpa.

Topparna från HM.

/E med två i

Varit är rätt bra dag i skolan idag. Det har bara flytit på och hade ganska kul.  

Efter skolan ringde Louise och vi drog till stan. Gick runt där i typ två timmar och jag hittade ett linne och en kjol, båda på HM.  Blev inte alls dyrt så jag är nöjd över dagens inköp. (Y)

Känns också som om man har massor med saker som man måste göra; kulturhistoria- och historiauppgifter, två inlämningar i gympan, sen måste jag skriva i ordning mitt CV och lämna in till några ställen, beställa klipptid, göra klart fotokompendiet, och lite andra diverse saker... Lite stressad? Nej då, absolut inte! Ha!

Men ikväll taggar man för Vampire Diaries klockan sju på sexan och ska försöka att komma ihåg det den här gången! Det blir mys.  Hoppas alla får en trevlig långhelg!   

Gaaah, så snygga!   

/Kramar E med två i

Idag var första torsdagen som jag var i skolan. Det gick bra och kändes helt okej.  Inga större problem direkt, även om lektionerna lektionerna var tråkiga. x)

Har precis kommit hem från samtal och vägning på mottagningen. Jag förstår bara inte vad det är, mår bara så dåligt när jag är där! Vill nog helst slippa gå dit...

Vågen visade plus 0,2 kg, vilket jag tyckte var okej. Men min kontaktperson tyckte att det var för lite, eftersom jag borde gå upp minst 0,5 kg i veckan och att jag gick ner så mycket förra gången. Hon berättade att dietisten hade kollat på min matdagbok och räknat ihop att jag tydligen äter ca. 500 kalorier för lite... Borde äta runt 2900-3000 kalorier per dag. Dog lite när jag fick höra det och hade lust att gråta nästan. Men hon ökade inte på den här gången, utan hon skulle prata med dietisten lite till eftersom det blev lite krångel... Så jag ska hålla på som jag gjort ännu en vecka. Ville egentligen få testa på att ha mer ansvar, men det tycker hon fortfarande är för tidigt och att jag redan har väldigt mycket eget ansvar. Suck.

Fick en uppgift också; jag ska skriva ner 3 bra och friska saker som hänt varje dag för att öka på min självkänsla. Så har köpt in en anteckningsbok som jag ska skriva det i. Har redan börjat fundera på 3 bra saker, och ärligt talat är det mycket svårare än vad jag trodde. Speciellt om det ska vara 3 friska grejer.

Vill egentligen bara slippa allt det här. Kan jag inte bara bli normalviktig nångång så jag kan börja träna igen och leva ett normalt liv?? Fast ändå vill jag inte att det ska gå för snabbt, skulle inte kunna hantera det då, men det är så frustrerande att det hela är en sån utdragen process... Är lite trött på allt, om man säger så. Varför kan jag inte bara vara normal och ha ett normalt liv??

/E med två i