Idag var första torsdagen som jag var i skolan. Det gick bra och kändes helt okej.  Inga större problem direkt, även om lektionerna lektionerna var tråkiga. x)

Har precis kommit hem från samtal och vägning på mottagningen. Jag förstår bara inte vad det är, mår bara så dåligt när jag är där! Vill nog helst slippa gå dit...

Vågen visade plus 0,2 kg, vilket jag tyckte var okej. Men min kontaktperson tyckte att det var för lite, eftersom jag borde gå upp minst 0,5 kg i veckan och att jag gick ner så mycket förra gången. Hon berättade att dietisten hade kollat på min matdagbok och räknat ihop att jag tydligen äter ca. 500 kalorier för lite... Borde äta runt 2900-3000 kalorier per dag. Dog lite när jag fick höra det och hade lust att gråta nästan. Men hon ökade inte på den här gången, utan hon skulle prata med dietisten lite till eftersom det blev lite krångel... Så jag ska hålla på som jag gjort ännu en vecka. Ville egentligen få testa på att ha mer ansvar, men det tycker hon fortfarande är för tidigt och att jag redan har väldigt mycket eget ansvar. Suck.

Fick en uppgift också; jag ska skriva ner 3 bra och friska saker som hänt varje dag för att öka på min självkänsla. Så har köpt in en anteckningsbok som jag ska skriva det i. Har redan börjat fundera på 3 bra saker, och ärligt talat är det mycket svårare än vad jag trodde. Speciellt om det ska vara 3 friska grejer.

Vill egentligen bara slippa allt det här. Kan jag inte bara bli normalviktig nångång så jag kan börja träna igen och leva ett normalt liv?? Fast ändå vill jag inte att det ska gå för snabbt, skulle inte kunna hantera det då, men det är så frustrerande att det hela är en sån utdragen process... Är lite trött på allt, om man säger så. Varför kan jag inte bara vara normal och ha ett normalt liv??

/E med två i